PROM
2013-05-21 @ 21:03:36

Jag vet inte hur många läsare jag har som inte är mina kompisar, eller åtminstone vänner på Facebook. För er har jag i alla fall lagt upp dessa bilder från min studentbal som var för ett par veckor sedan. Ni som är vän med mig på Facebook har redan sett dessa - trist för er. Jag tycker att bilderna är fina i alla fall. Hehe. Kanske är för att de är på mina underbara vänner, när det är de som är modeller kan det inte bli annat än perfekt. Tänkte lägga upp lite bilder från mösspåtagningen också, men det får bli senare i veckan. Puss!
SINGEL
2013-05-20 @ 20:03:35


Den här helgen har varit skitjobbig. Tankarna har kretsat kring min kropp, hur mycket jag saknar mina ben och vilket äckligt lager fett som täcker dem nu. Jag ville skita i allt. Det var helt enkelt en helg då jag inte orkade att stå emot ätstörningen. Den fick ta plats.
Imorse kände jag samma sak. Det var bara för mycket, skuldkänslorna gav mig smärtor i hela kroppen. Sedan lyssnade jag på en podcast min vän Rebecka tipsade om. Det var Michaela och Dashas "livet som singel". Först tyckte jag att det var onödigt för mig att lyssna på den. Jag är van vid att vara singel, tänkte jag, jag har aldrig haft ett förhållande. Fan, jag har aldrig ens varit kär. Men, i brist på annat att göra, satte jag på den. Och gud vad jag är glad att jag gjorde det.
Jag har möjligtvis aldrig haft en pojkvän, jag insåg dock att jag själv är i ett otroligt destruktivt förhållande, fast mitt är med mat. Jag lever med en annan röst inom mig som ständigt trycker ner mig och får mig att känna mig värdelös. Och jag försöker att göra slut. I podden pratade de om hur man i en relation tappar ett visst intresse för omvärlden, det är som om man går omkring med en slöja som tar bort glittret. Min slöja har varit för mina ögon för länge nu. Utgångar, skratt, fest, dans, träning, skola, killar, inget av det har varit intressant. Jag har bara fokuserat på en sak - mat. Att räkna kalorier, planera mina måltider, ömsom svultit ömsom överätit, kräkts och spottat ut mat, det har varit min passion. Anorexian har varit kärleken i mitt liv. Jag är trött på det. Jag vill dra bort slöjan, se omvärlden, se glittret, se livet. Jag vill uppleva riktig lycka, inte den som kommer av att jag gått ner 1 hg.
Just nu känner jag att jag aldrig mer vill gråta över att jag gått upp i vikt, praktiskt taget bo på ett sjukhus, kräkas efter en tugga för mycket. Jag vill skratta, ha sådana där galna utgångar, sitta på uteserveringar med mina vänner, välkomna sommaren och livet efter studenten med annat än katastroftankar. Kanske till och med bli kär på riktigt.
Jag vill bli singel.
VÄGSKÄL
2013-05-15 @ 22:31:24
Hela mitt liv har jag alltid velat bli vuxen. Vid sju års ålder sa jag att jag snart var arton och har alltid pushat mina föräldrar när det kommer till gränser. Inte minst, jag har hela livet längtat efter att få ta studenten. Nu, om mindre än två och en halv vecka, händer det. Jag kommer att bli fri. Och vad känner jag nu? Ren och skär ångest. Jag vet inte om det är för att jag på grund av behandlingen fått sjuta upp sista terminen av plugget till hösten. Det kanske är för att jag inte har någon självkänsla kvar och inte känner att jag kan lyckas med något jag vill. Jag tror dock inte att det är där skon klämmer, jag tror (hoppas) att jag inte är själv med att känna så här. Det är bara att man är feg, att jag är feg. Helt plötsligt ser alla rutiner mer lockande ut. Tryggare.

När man är liten vill man bli stor. När någon bestämmer över en vill man trotsa. När man går i skolan vill man ta studenten.
Hela mitt liv har jag alltid velat bli vuxen. Vid sju års ålder sa jag att jag snart var arton och har alltid pushat mina föräldrar när det kommer till gränser. Inte minst, jag har hela livet längtat efter att få ta studenten. Nu, om mindre än två och en halv vecka, händer det. Jag kommer att bli fri. Och vad känner jag nu? Ren och skär ångest. Jag vet inte om det är för att jag på grund av behandlingen fått sjuta upp sista terminen av plugget till hösten. Det kanske är för att jag inte har någon självkänsla kvar och inte känner att jag kan lyckas med något jag vill. Jag tror dock inte att det är där skon klämmer, jag tror (hoppas) att jag inte är själv med att känna så här. Det är bara att man är feg, att jag är feg. Helt plötsligt ser alla rutiner mer lockande ut. Tryggare.
Men om jag låter sig styras av rädslan, vad händer då? Jag förverkligar mina farhågor. Sitta på ett tråkigt tidsfördriv till jobb, dag ut och dag in, stanna kvar i Stockholm, gå samma gamla krogrundor, inte träffa nya människor, klamra mig fast vid det gamla tills även det glider genom fingrarna på mig.
Nej, jag måste våga. Livet blir vad man gör det till, hur klyschigt det än är. För att saker förändras måste man förändra dem själv, man kan inte vänta på att saker ska hända. Jag bestämmer hur mitt liv kommer att bli. Jag vill bort härifrån och då ska det bli så. Jag vill till New York. Jag ska till New York.
BLACK AND WHITE
2013-05-14 @ 19:44:58


?
2013-05-13 @ 19:53:52
Detta var min casual monday outfit. Tröjan köpte jag igår när jag drog in till stan och blev förföljd. Vågade inte vara kvar mer än att gå in i Beyond Retro, men två till plagg följde med hem!


Tröja - Beyond Retro, shorts - Gina Tricot, skor - Scorett(?), solglasögon - Marknad
Detta var min casual monday outfit. Tröjan köpte jag igår när jag drog in till stan och blev förföljd. Vågade inte vara kvar mer än att gå in i Beyond Retro, men två till plagg följde med hem!
Nu ska jag börja blogga på riktigt igen. Försöka med minst ett inlägg om dagen. Fan jag är på ett sjukhus hela dagarna och har inget att göra när jag är hemma. Jag kan gott lägga ner mer tid på bloggen. Så nu kan ni nog kika in dagligen så ska jag försöka bjucka på nåt kul ;))) PUZZZ
SICK AND TIRED
2013-05-06 @ 20:29:08
Zup y'all?! Förlåt för den taskiga uppdateringen men har haft rätt mycket på sistone, och äntligen är det inte tråkiga anorexisaker! No sir, de senaste dagarna har varit fyllda med kalasiga trevligheter, såsom mösspåtagning, Valborg och min studentskiva. Har göttat mig som bara en riktig livsnjutare kan och glidit på vågen av awesomeness. Bilder kommer jag att lägga upp!


Jacka - Hollies, keps och skor - London, T-shirt - Carlings
Zup y'all?! Förlåt för den taskiga uppdateringen men har haft rätt mycket på sistone, och äntligen är det inte tråkiga anorexisaker! No sir, de senaste dagarna har varit fyllda med kalasiga trevligheter, såsom mösspåtagning, Valborg och min studentskiva. Har göttat mig som bara en riktig livsnjutare kan och glidit på vågen av awesomeness. Bilder kommer jag att lägga upp!
Ärligt talat är jag riktigt trött på min sjukdom just nu. Den är så jävla tråkig och jobbig och hindrar mig från att njuta av saker i livet. Det är rätt skönt att känna så, det får mig motiverad. Det är en stor del av mig som slår mig inifrån när jag äter och skriker konstant på mig hur tjock och groteskt äcklig jag är. Men jag har äntligen lite motkraft. Jag hamnade i anorexin för att jag från början ville bli smalare, jag hade en otrolig självbehärskning och viljekraft som gjorde mig sjuk. Och ja, den kan ses som negativ, men jag försöker att vända på steken liksom. Om jag var så stark och "lyckades" gå ner i vikt, då kan jag ju använda den kraften jag har i mig för att kämpa mot att bli frisk? Så tänker jag just nu. Och det går rätt bra. Jag säger "fuck you" till anorexin när den hela tiden poppar fram, jag försöker att trycka bort den. Och det är framsteg. YAY MEEEE!!
OBEY
2013-04-25 @ 18:30:29



NO GOOD
2013-04-24 @ 17:34:51

SMURF ON ACID
2013-04-23 @ 20:33:19
Så här ser jag mest ut när jag glider omkring på capio, ledordet är bekvämt. Kanske inte riktigt så här färgglatt varje dag. Imorse blev resultatet detta ovan, min brors kommentar var att jag såg ut som en tomtenisse på LSD. Ligger något i det.


Mössa - American Apparel, hörlurar - Urbanears, solglasögon och tröja - London, byxor - Bikbok, skor - Scorett
Så här ser jag mest ut när jag glider omkring på capio, ledordet är bekvämt. Kanske inte riktigt så här färgglatt varje dag. Imorse blev resultatet detta ovan, min brors kommentar var att jag såg ut som en tomtenisse på LSD. Ligger något i det.
Det här kanske inte är den roligaste och mest styleade outfiten, men om ni vill att jag ska fortsätta lägga upp vardagsoutfits kan jag göra det! Pöss på er.
FAAAAN.
2013-04-19 @ 20:00:50

... and the streak is over
VRÅL
2013-04-18 @ 21:43:50

Bilderna ovan är från Metros hemsida och på mig, tagna i november. Här vägde jag 4 kg mer än min lägsta vikt.
Det kan inte ha undgått någon vad som stod på Metros förstasida idag. Om det mot förmodan har gjort det, kom upp från under din sten och gå in på deras hemsida. "Tydligen" har den perfekta modellen anorexi.
Först och främst vill jag fråga agenturerna som raggar upp ätstörda unga flickor - hur fan tror ni att de skulle göra ett bra jobb? Låt mig upplysa er om en sak. Man är inte bara smal. Man är disträ, trött, kall, ledsen, yr. Man är ett skal. Det kanske är så ni vill att modeller ska vara, livlösa pinnar, men använd er i sådana fall av klädgalgar och dra in på kostnaderna. Och människoliv.
För det andra kan jag inte förstå hur en människa, hur en hel industri full av arbetande människor, kan uppmuntra unga tjejer på det här sättet. Om detta hade hänt mig, att någon idag hade stått utanför kliniken jag vårdas på och komplimerat mig för min kropp, scoutat mig, tro fan att jag hade hoppat av behandlingen. Jag hade blivit svinglad, gått tillbaka till att svälta mig och fortsatt att göra det tills de sa att det räckte. Vilket, så jag uppfattat det, skulle vara när jag var död.
Det humoristiska är var jag såg den här löpsedeln. På sjukhuset, när jag skulle äta min ordinerade frukost. Det sorgliga var min första tanke. "Jag önskar att de hade varit och scoutat utanför den här kliniken. De kanske kommer hit, jag borde sluta äta igen så att de vill ha mig när de kommer". Nu kan jag inte tala för alla som är sjuka i anorexi, men så lättpåverkad är jag just nu. Det var till stor del bilder av modeller som fick mig att vilja bli smalare. Japp, jag är ett praktexempel på hur idealet påverkar unga tjejer.
Därför vill jag att ni, i modeindustrin, ska vakna. Jag vill slå till er. Jag vill att ni ska ta ert ansvar.
"DU SER UT SOM EN KILLE"
2013-04-17 @ 18:58:18


Den kommentaren fick jag för en vecka sedan. Uppriktigt, ansikte mot ansikte. Personen som sa det till mig har nog aldrig varit trevlig mot mig och jag har hört många saker komma ur hans mun. Det som påverkade mig var att jag tog åt mig så mycket som jag gjorde. Dagen efter åt jag knappt någonting och stängde in mig i mig själv. Jag förstår inte varför, personen i fråga betyder inte ett skvatt för mig, ändå blir jag så ledsen. Jag vill växa in i min idealbild av mig själv, tjejen jag var för ett par år sedan. Hon som inte tog någon skit, sa emot och inte brydde sig om vad någon tyckte om henne. Henne har man inte sett till på ett bra tag.
Imorgon ska jag fortsätta kämpa i behandlingen, för jag vill bli mig själv igen. För ärligt talat, den jag är just nu suger fettballe.
CARTOON, BAM!
2013-04-16 @ 17:07:00



Tröja - second hand, väst - Gina Tricot, skor - Urban Outfitters, solglasögon - Indiska
PART TWO
2013-04-15 @ 18:58:00

Helt OK dag idag. Känner mig så fett stolt över mig själv för att jag gick ut och tog dessa bilder igår, det var svårt. Är väldigt obekväm i min kropp nu när jag håller på och gå upp i vikt och att ta bilder och dokumentera detta är därför ganska ångestfyllt. Försöker att hålla humöret uppe nu och tänka på fördelarna. En av dessa är - mina tuttar är bra mycket större och verkar växa för var dag! Thumbs up, alltid härligt att ha något att klämma på.




Hörlurar - Urbanears, skor - Zara, jacka - Beyond Retro, shorts - Levi's, solglasögon - mammas från 70-talet
Helt OK dag idag. Känner mig så fett stolt över mig själv för att jag gick ut och tog dessa bilder igår, det var svårt. Är väldigt obekväm i min kropp nu när jag håller på och gå upp i vikt och att ta bilder och dokumentera detta är därför ganska ångestfyllt. Försöker att hålla humöret uppe nu och tänka på fördelarna. En av dessa är - mina tuttar är bra mycket större och verkar växa för var dag! Thumbs up, alltid härligt att ha något att klämma på.
Har inte så mycket mer att berätta här på bloggen, jag spenderar ju varje dag på ett sjukhus och ser inte så mycket av omvärlden. Vill ni höra om min resa? Tycker att det är rätt skönt att få ventilera här, samtidigt som det gör mig väldigt sårbar. Är inte van vid att vara så här ärlig och mina känslor, alls. Mina vänner vet att jag inte är den mest känslosamma och öppna person. Jag tycker dock att alla som bloggar alltid visar en perfekt fasad och jag pallar inte hålla min uppe. SÅDESÅ!
80'S VIBES
2013-04-14 @ 19:28:07


Fler bilder kommer imorgon!
I'M STILL LIVING FOR LOVE
2013-04-11 @ 17:38:28



Förjävla jobbig dag. Ångesten gav mig såna svettningar att jag ville klä av mig naken. Det känns sjukt hopplöst just nu, varför gör jag det här? Jag vill inte gå upp i vikt, jag har redan gjort det och känner mig gigantisk när jag är bland människor. Just nu vill jag bara få de här tre månaderna överstökade så att jag kan återgå till mina normala vanor. Fuck this fucking shitfuck.
BRIDE FROM HELL PT. 2
2013-04-01 @ 21:12:34


BRIDE FROM HELL PT. 1
2013-03-31 @ 16:25:19
Varför inte? Uppklädd i vitt, vara beroende av samma människa livet ut. Hon får andnöd, en kombination av den växande ångesten och den alldeles för tighta klänningen som klämmer ihop hennes lungor till storleken av vindruvor. Hjärtat slår hårdare, hon måste ut. Hon vill inte det här. Hon flyr. I svarta Dr Martens och en för stor skinnjacka springer hon, hon springer tills all ork har runnit ur hennes kropp. Andfådd faller hon ihop på marken, intill ett dike. Magen känns som den antingen kommer att implodera eller spy ut allt innehåll. Hon skriker i ett försök att släppa ut allt. Ingen skillnad. För att lugna nerverna halar hon upp en cigarett och drar djupa halsbloss. En bil kommer och saktar in när den kör förbi henne. En familj. I baksätet sitter en ful fyraårig pojke som storögt glor på henne. Dra åt helvete tänker hon och ger pojken fingret. Förskräckt vänder han bort blicken. Hon ler, hjärtat har börjat slå i normaltakt igen. Hon är fri.



Hon vill inte gifta sig.
Varför inte? Uppklädd i vitt, vara beroende av samma människa livet ut. Hon får andnöd, en kombination av den växande ångesten och den alldeles för tighta klänningen som klämmer ihop hennes lungor till storleken av vindruvor. Hjärtat slår hårdare, hon måste ut. Hon vill inte det här. Hon flyr. I svarta Dr Martens och en för stor skinnjacka springer hon, hon springer tills all ork har runnit ur hennes kropp. Andfådd faller hon ihop på marken, intill ett dike. Magen känns som den antingen kommer att implodera eller spy ut allt innehåll. Hon skriker i ett försök att släppa ut allt. Ingen skillnad. För att lugna nerverna halar hon upp en cigarett och drar djupa halsbloss. En bil kommer och saktar in när den kör förbi henne. En familj. I baksätet sitter en ful fyraårig pojke som storögt glor på henne. Dra åt helvete tänker hon och ger pojken fingret. Förskräckt vänder han bort blicken. Hon ler, hjärtat har börjat slå i normaltakt igen. Hon är fri.
EXPOSED
2013-03-30 @ 18:32:24
Jag är sjuk. Närmare bestämt, jag har fått diagnosen anorexia nervosa. Varje dag i flera år har varit en kamp, jag ska nu få vård. Snart börjar jag, vilket för anhöriga är en lättnad. För mig är det ett helvete. Jag kommer att bli tvingad att göra det som skrämmer mig mest - gå upp i vikt.

Det räcker nu. Det räcker med kommentarer att jag är för smal, att jag är läskig, benig. Jag har bestämt mig nu. För att vara ärlig.
Jag är sjuk. Närmare bestämt, jag har fått diagnosen anorexia nervosa. Varje dag i flera år har varit en kamp, jag ska nu få vård. Snart börjar jag, vilket för anhöriga är en lättnad. För mig är det ett helvete. Jag kommer att bli tvingad att göra det som skrämmer mig mest - gå upp i vikt.
Det här har inte bara förstört mitt psyke, gjort att jag ser mat som en fiende och gått ner i vikt. Det har förstört så mycket mer. Att konstant frysa, få ännu sämre förmåga att koncentrera mig (vilket har varit en kamp hela mitt liv eftersom jag har ADHD), gå från MVG till IG-varningar och ha tankar som endast cirkulerar kring ett enda ämne - mat. Att gå ner i ännu en depression, kämpa bara för att le och inte vilja gör annat än att ligga i sängen. Det har blivit mitt liv. En härlig vardag, va? Nu kommer mitt liv att vändas upp och ner totalt. Jag kommer inte att komma tillbaka till skolan innan studenten. Jag kommer behöva en extra termin för att få ut mina slutbetyg och helt abrupt inte träffa min klass varje dag. Ärligt talat, jag är svinrädd.
Jag skriver det här för att jag inte orkar dölja det längre. Jag har fått höra så många kommentarer och viskningar så jag vill berätta. Sedan kan folk få snacka hur mycket de vill, då är sanningen i alla fall ute. Jag orkar inte bry mig om vad folk tycker längre, och ärligt talat kommer jag inte att ha tid att göra det nu. Jag hoppas också att det här kan få folk att tänka om. Om någon som läser det här är på väg ner, vänd om nu. Sedan faller man ner i kaninhålet och kan inte ta sig upp. Om någon är orolig för en anhörig, tveka inte att reagera, gör det på direkten.
Jag är trött på att dölja. Om någon vill veta mer, om ni vill att jag ska skriva om det som sker så kan jag göra det. Jag tänker vara öppen. Att ha en blogg som är en lycklig oas är bullshit. Nu skiter jag i om folk vet hur fucked up jag är för det är vi alla. Det räcker nu.
SKÄRTORSDAG
2013-03-28 @ 16:47:25

BOB DYLAN
2013-03-27 @ 19:02:39




Byxor och tröja - Zara / kofta och halsduk - Gina Tricot / skor - mammas gamla / hatt - från Italien / ringar - random / jacka - Hollies / väska - Lindex / solglasögon - Ray-Ban
HAT AND SUNGLASSES
2013-03-27 @ 15:04:10

ONE MORE TIME
2013-03-22 @ 15:40:55

MUSIC?
2013-03-16 @ 18:19:34

Sämre uppdatering har aldrig skådats. Inte på min blogg i alla fall, och det ber jag om ursäkt för. Det har varit en, minst sagt, körig vecka. Snart vågar jag nog att förklara. Under tiden försöker jag botanisera i mina spotify-spellistor och behöver tips på bra musik. Om någon av er sköna kisar har låtar eller artister som ni tycker att jag bara MÅSTE lyssna på, skriv gärna en kommentar. Jag har nämligen upptäckt att jag har lyssnat på samma band sedan, typ, september. And that's baad.
TIP2TOE LEATHER
2013-03-10 @ 20:20:32



Jacka och solglasögon - second hand, tröja och byxor - Zara, skor - mammas gamla, mössa - H&M
HOW YOU LIKE ME NOW?
2013-03-09 @ 19:36:25

IS THIS IT
2013-03-08 @ 18:39:00



Skor - Scorett, jeans - Sofias, tröja - H&M, bustier - Bikbok, jacka - Hollies
KOMMER
2013-03-08 @ 16:41:07

Fler bilder kommer upp senare! Puss på er finisar
SUNBEAMS
2013-03-07 @ 11:20:00

TUMBLR
2013-03-06 @ 20:37:38


